Ryska postens webadress är nu www.rysk.info och epost red@rysk.info.

söndag 9 december 2012

Prilepin gör upp med "den gamla goda tiden"

Har just läst den ryske författare Zachar Prilepins (f. 1975) uppgörelse med den nykonservativa författarinnan Tatiana Tolstaja (f 1951) i essäsamlingen "K nam edet Peresvet" (Astrel 2012, ISBN 978-5-271-38600-89).


Tolstaja är en litteraturkritiker på modet. Hon slog igen som programledare i "Förtalsskolan" (elakt intervjuprogram) och på svenska finns hennes roman "Kys". I en senare bok har Tolstaja tagit sig an gamla kulinariska recept och i det sammanhanget uttrycker hon sin stora beundran för förhållandena på den gamla goda tiden.

Romanförfattaren och essäisten Zachar Prilepin (Bookerbelönad för "Sankja") granskar obarmhärtigt de sociala värderingar som Tolstaja uttrycker. Prilepin, som vinnlägger sig om en folklig utstrålning, besöker ofta hembyn och hans första bok var för övrigt en biografi över Leonid Leonov, den i Ryssland populäraste författarna genom tiderna.

Han har en kort karriär som polis bakom sig, men drogs senare till olika proteströrelser mot missförhållandena.
Han har synts i kretsarna kring Aleksandr Prochanov, Eduard Limonov och
Sergej Udaltsov men är numera en rätt väletablerad författare och
essäist.

Under rubriken "Ett utvalt getrussin" (getrussin är ett annat ord för getskit) gisslar han Tolstajas sociala elitism - farfar var författaren Aleksej Tolstoj, avlägset släkt med Leo Tolstoj. Om hon ser en fattig pojke stå barfota i snön utanför hennes fönster så inser hon genast att pojken är fattig "för att han inte har lärt sig arbeta"!

För att sticka hål på föreställningen om hur bra det var under "det gyllene århundradet" citerar Prilepin Tjechovs "Bönderna":

"…när Nikolaj kom in i huset och såg hela familjen … och den girighet med vilken den gamle mannen och kvinnorna åt svart bröd och blötte upp det med vatten, han insåg att han hade gjort ett misstag … Teet luktade fisk, sockret var grått av alla som hade gnagt på det, på brödet och faten sprang det kackerlackor och det var äckligt att dricka".

Enligt vittnesmål av A N Engelhardt åt bönderna sämsta vetebröd från öppna elden, slafsade i sig vattnig grå kålsoppa och ansåg att bovetebröd med hampfröolja var den största delikatess. Äppelpiroger var något man inte ens hört tals om…

Enligt Prilepin var medellivslängden för män före revolutionen 32 år. Den ryske bonden konsumerade livsmedel för 20,44 rubel om året, en femtedel av deras engelska kollegor. Landet som producerade mindre än 500 kg spannmål per capita exporterade stora mängder…

Essän fortsätter med en animerad diskussion kring folkvisan "Dubinusjka", som ryssarna sjunger när de slår i pålar och utför annat tungt kollektivt arbete (dubina är en stor trädklubba). På 1860-talet kom en revolutionära variant av visan (som bl.a. spelades in av Fjodor Sjaljapin). I en strof hånar visan engelsmännen och deras maskiner - ryssen kommer att finns sig en "starkare klubba" som de kommer att rikta mot tsaren, herrarna och prästerna. Den texten finner Tolstaja naturligtvis förfärlig i sitt (skenbara) avståndtagande från framstegen i väst.

Enligt Prilepin är det "gamla onda" Ryssland på väg tillbaka i full fart. Enligt inrikesministeriet finns det nära fyra miljoner "bomzjy" - vagabonder, uteliggare etc (Bomzj är en förkortning av "Utan fast bostadsort").

Om det 1990 gick 43,1 invalidiserade barn på 10 000 invånare gick det 1999 205,6… Sådana hemska indikatorer växer hela tiden, enligt Prilepin.

Man kan bara hoppas att tygen håller. Ryssland behöver verkligen samhällskritiker som kan väcka nationen. Håll ögonen på Prilepin.

Stefan Lindgren


2 kommentarer:

  1. På skoj kollade jag Prilepins uppgift att medellivslängden för män var 32 år före revolutionen. Stämmer bra. Arsenevs uppslagsbok som ingick i Brockhaus/Efron-encyklopedin upger för 1894 27,25 år för män, 29,38 år för kvinnor. På nätet hiottar jag en artikel av A O Aleksejevitj som säger 29,4 år för män och 31,7 för kvinnor år 1900. År 1913 vilket bör ha varit tsarismens "bästa år" var den genomsnittliga livslängden för män och kvinnor 33 år.

    SvaraRadera
  2. Det är inte alldeles lätt att ta till sig innebörden av begreppet medellivslängd (här beskrivet som ”genomsnittliga livslängden”), eller mer tydligt ”återstående medellivslängd vid födseln”. En viss känsla för situationen kan man få genom att jämföra med data från svensk befolkningsstatistik. Se här

    http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____25830.aspx

    Som framgår av tabellen hade Sverige en medellivslängd för män om 32 år i slutet av 1700-talet! I mitten av 1800-talet var den ungefär 41 år, och alldeles före första världskriget 55 år. Med den observationen i minnet kan man förstås inte dra någon annan slutsats än att tsarens Ryssland släpade efter, att livet där slet hårt på människorna.


    Men vilka mer precisa förklaringar kan finnas? En låg medelålder brukar främst antyda (en mycket) hög barnadödlighet. För att komma längre i analysen har därför begrepp som ”återstående medellivlängd vid 50 års ålder, vid 60 års ålder osv” införts. Med sådan tilläggsmått brukar skillnaderna vara avsevärt mindre. Hur ser sådana data ur för det gamla Ryssland? Var det enbart barnadödligheten som var högre där än hos oss eller förelåg det skillnader över hela åldersskalan? Sådana data vore intressanta att få ta del av.

    Går vi till senare årtionden vet vi betydligt mycket mer. Före glasnost och perestrojka var medellivslängden (år 1986) i Ryssland för män 64,9 år. När läget var som värst (1994), i spåren på den av väst rekommenderade ekonomiska chockterapin som det kallades, hade den siffran sjunkit till 57,6 år. Det var här inte främst frågan om en ökad barnadödlighet. Sociologiprofessorn Denny Vågerö konstaterade 2005 att överdödligheten i Ryssland under 1992 – 2002 motsvarade två Twin Tower-katastrofer i veckan. Per vecka under hela tioårsperioden!

    Vilken förståelse finns i svenska gammelmedia för den här bakgrunden vid rapporteringen från Ryssland. Ingen, absolut ingen! Återgång till 1990-talets kaos skrämmer oerhört många människor där, kanske mer än något annat. Att chockterapin sedan var ett västligt försök att komma över Rysslands tillgångar inser nog de flesta vid det här laget och, sedan med tanke på den fortsatta utvecklingen, alls ingen omsorg om människorna i Ryssland. Det är därför vi behöver en helt annan typ av Rysslandsrapportering än medierna tillhandahåller idag!

    SvaraRadera