Ryska postens webadress är nu www.rysk.info och epost red@rysk.info.

tisdag 11 november 2014

Lenin i Stockholm



















9 november firade ett hundratal Stockholmare 97-årsdagen av Oktoberrevolutionen på ett möte i Folkets hus i Bagarmossen. Mötet anordnades av Sveriges kommunistiska parti. Dine Malmsten talade om Lenins sex olika besök i Stockholm.




Lenin besökte Sverige 6 gånger under en 12 års period mellan 1905-1917.

Lenins första besök i Stockholms ägde rum 26 oktober 1905.

Han hade planerat en kort visit för att möta en kurir, som skulle förse honom med dokument, som han behövde för att ta sig illegala in i Ryssland.

Kuriren blev dock försenad, så Lenin fick stanna kvar i två veckor.

Frånvaron av dokument för tiden förklaras av att den svenska socialdemokratin skulle hjälpa ett strängt förbjudet broderparti i ett grannland att hålla en illegal kongress i Sveriges huvudstad.

23 april- 8 maj 1906 höll Ryska Socialdemokratiska partiet kongress i Stockholms på Folkets hus.

112 delegater deltog, både mensjeviker och bolsjeviker. Hjalmar Branting fick en personlig inbjudan till kongressen av Lenin och mensjeviken Dan. Hjalmar Branting höll ett hälsningstal.

Många socialdemokratiska funktionärer, arbetare och ungsocialister hjälpte till med förberedelser för kongressen. Redan i februari 1906 bildades en kommitté i Stockholm "för att stödja de ryska flyktingarna, kongressdeltagarna". Stockholms Socialdemokratiska arbetar kommun anslog 500:-, fackföreningarna bidrog med 6000:- redan i början av insamlingen.

Hjälpkommitténs ledare Hinke Bergren och Axel Holmström såg till att pengarna användes till mat och husrum. Hinke Berggren var kommitténs officiella representant. Han ansvarade för delegaternas kontakter med myndigheter, och deras välbefinnande. Under kongressen ordnades servering i B-salen foajé, delegaterna bjöds på the, mjölk och smörgås. Mellan kongresstimmarna tog svenska socialdemokrater hand om sina ryska partikamrater och visade runt dem på stan.

Lenin bodde liksom en del andra kongressdeltagare på Hotell Clara Larsson vid Engelbrektsplan.
För Lenin var läget väl valt. På ena sidan hade han Kungliga bibloteket i Humlegården. Genom Brunkebergs tunneln kom han rakt fram till Norra Bantorget och Folkets hus.

Stalin bodde på ett enkelt hotell, Bristol, nära Klara kyrka. Stalin reste inte så ofta utomlands som många av sina partikamrater.

Den 8 maj framträdde Hjalmar Branting åter vid kongressens avslutning. Han överbringade den socialdemokratiska partistyrelsens hälsning, det glada budskapet att det svenska partiet, skulle stå för kostnaderna för kongressen.

Det har nog aldrig samlats så många kända revolutionärer i Stockholm på en gång som våren 1906.
Det kom den svenska polisen alltför sent underfund med.

En annan gång, 1907, höll det på att gå riktigt illa för Lenin, när han var på väg till Sverige. Lenin hade sett tsarens poliser på tåget och hopppat av en station innan Åbo. De vågade ej ta färjan i Åbo utan tog en lång promenad på den svaga isen, ramlade i vattnet, men nådde färjan Bore till slut.

När Lenin oanmäld anlände till Stockholm, sökte han upp Hinke Berggren, som bodde på Vanadisvägen 15 , 4 tr. Hinke Bergren bodde trångt, så han ordnade med hotell. En ung student, Hugo Lindberg, fick ta hand om Lenin under Stockholmvistelsen. Han har berättat om tiden med Lenin hos Hinke Berggren. Lenin arbetade ständigt, skrev, läste och diskuterade. Men ibland bjöds på lite avkoppling. Hinke Berggren hade en vacker sångröst, sjöng gärna Bellman och hade utsikt över Hagaparken, så Fjäril vinga syns på Haga passade.

Lenin stannade till den 28 december 1907, reste sedan vidare till kontinenten.

1910 var Lenin i Stockholm för att träffa sin mor Maria Uljanova. Det var sista gången de sågs, för Maria avled i juni 1916.

Lenin bodde då ibland hos Hjalmar Mehrs föräldrar, på Rörstrandsgatan. Boris Mehr var mensjevik, men Lenin hade god kontakt med honom sedan kongressen 1906.

När februarirevolutionen 1917 bröt ut och tsaren hade störtats satt Lenin instängd i Schweiz.
Massrörelserna i Ryssland stegrades, 200 000 strejkade bara i Petrograd. Han måste hem! Men kriget rasade i Europa och alla gränserna var stängda. Ett tag blev Lenin, som annars var så samlad, desperat och funderade på att åka på falskt svenskt pass och spela dövstum. Men han lät sig avrådas.

Då lät han undersöka möjligheten att ta sig igenom Tyskland, sedan med båt till Sverige. Den schweziska vänstersocialisten Fritz Platten hjälpte till med förhandlingarna. Lenin och Fritz m.fl. tillläts åka i en plomberad vagn. Resan gick bra och Lenin nådde Sverige med färja 12 april 1917.

Lenin hack telegraferat till Fredrik Ström, att han var på väg till Trelleborg. Fredrik Ström var förhindrad att möta Lenin på grund av kommunala uppdrag. Han gav den språkkunnige Otto Grimlund i ungdomsklubben i Malmö (senare en av HSB:s grundare) uppdraget att resa med Lenin till Stockholm.

Sverige var inte riskfritt, det finns belägg för att högersocialdemokraten Erik Palmstierna föreslog Branting att han skulle telegrafera till Kerenskij: ”Säg honom att Lenin kommer med nästa tåg och måste nedskjutas”.

Branting bara skrattade: ”Du är alldeles tokig,så gör man inte”.

För Branting var detta förslag otänkbart och han valde att tolka det som ett dåligt skämt.

Lenin bjöds på ett enkelt smörgårds bord på Hotel Savoy  i Malmö. Sedan tog de tåget till Stockholm.
Grimlund delade kupé med Lenin på resan och var spänd inför sitt viktiga uppdrag. Han berättar att Lenin överöste honom med en skur av frågor.Lenin var fenomenal på att ställa exakta frågor och dra  slutsatser.

När tåget kom till Stockholm möttes de av en massa tidningsmän och fotografer. Lenin vägrade låta sig intervjuas. Han möttes av bl.a. vänstersocialister som Fredrik Ström, Karl Kilbom och Ture Nerman.

Fredrik ström hade ordnat rum på Hotel Regina. Där bjöds på frukost. Lenin skulle först ha ett möte med de ryska kamraterna i Stockholm.Sedan ville han ha en konferens med den svenska vänstern och han ville fara till Långholmen och besöka Zeth (Zäta) Höglund, som hade en månad kvar på straffet för fredskongressen år 1916.

Sammanträdet med ryska partikamraterna blev rätt långt och Norrlandståget skulle gå redan 18.30.
På det senare sammanträdet med svenskarna bemötte Lenin hetskampanjen mot honom, för hans hemresa genom Tyskland. Propaganda spreds att han var tysk agent. Den svenska vänstern anslöt sig till en internationell protest mot kampanjen. Uttalandet undertecknades 13 april av
Carl Lindhagen, Fredrik Ström, C.N Clarlson, Karl Kilbom och Ture Nerman.

Fredrik Ström berättar att Lenin satt vid bordet med en karta över norra Europa framför sig. Han mätte med fingrarna vägen till Petrograd. Så vände han sig till mig: Om 48 timmar är vi i Petrograd !
Vi reser i kväll.Varje timma är dyrbar. Den Ryska revolutionen skall börja nu!

Tåget väntade, Lenin hann inte besöka Zeth Höglund på fängelset, så han sände ett telegram. 
(Lenin glömde inte att sända ett telegram till Zeth Höglund en månad senare från Petrograd, och gratulera till  frigivningen.)

Lenin antydde att det var lite knappt med reskassan. Riksdagens vänstersocialister samlade då ihop några 100 lappar. Någon antydde att Lenin nog behövde en ny kostym. Det var meningen att Lenin skulle följa med till PUB, men han ansåg sig inte ha tid. Lenin bad svenskarna att hitta en kamrat som var lik honom i kroppstyp och storlek, som kunde vara provdocka.
Valet föll på bokbinderiarbetare Nils Björkman. På honom utprovades en kostym och en överrock med sammetskrage. Nils Björkman glömde aldrig att granska alla foton på Lenin från revolutionen noga: Bar han kostymen från PUB? Det gjorde han ofta.

För oss i Sverige bidrog den ryska revolutionen till att vi äntligen fick allmän och lika rösträtt
och att kravet på 8 timmars arbetsdag gick igenom.

Oron för en revolution även i Sverige var stor hos den härskande klassen. Åren 1917-1918
var hungerupprorens och potatiskravallernas år! Aldrig har Sverige varit så nära revolution.

Lenin var respekterad även bland sina motståndare inom socialdemokratin. Vid Lenins död 1924 skrev Hjalmar Branting:

Lenin bedömde utan tvivel läget i Ryssland riktigare en mensjevikerna. Därom vittnar vad som sedan hände. Bland massorna ville ingen fortsätta kriget. De ville blott göra upp med det gamla så radikalt som möjligt. Och bönderna ville ha sin jord. Lenins paroll ”röva tillbaka det rövade” tände därför eld i sinnena.

Källa: "Lenin och den nordiska arbetarrörelsen". En samnordisk antologi med bidrag av Trond Hegna, Alfred Jensen, Gustav Johansson, Kåre Selnes, Atos Wortanen (1970).

2 kommentarer:

  1. Jag har funderat på en grej. Du och jag var marxist-leninister, maoister, Lenin- och Stalin-anhängare. I ledande positioner. Jag var med 66-76.
    Jag har bett om ursäkt i Uppsala Nya Tidning och jag håller på och analyserar var vi gick åt helvete. Och varför.

    Har du bett om ursäkt?

    Lennart Frimodig

    SvaraRadera